I denna guide går vi igenom hur många grafts (hårsäcksgrupper) som ungefär kan behövas för att täcka olika typer av håravfall hos män och kvinnor. Vi använder de etablerade skalorna för håravfall: Norwoodskalan för män och Ludwigskalan för kvinnor. Vi ger exempel för områden som vikande hårfäste, krona/hjässa samt generell uttunning av hår. Vi diskuterar även hur hårtäthet (antal hårstrån per cm²) påverkar det antal grafts som behövs vid en hårtransplantation.
Typer av håravfall hos män och kvinnor
- Vikande hårfäste: Hårfästet drar sig tillbaka vid tinningarna vilket skapar vikar. Vanligt hos män i tidiga stadier (Norwood 2–3). Hos kvinnor är en markant vikande hårlinje mindre vanlig, men kan förekomma.
- Krona/hjässa: Tunnhårighet eller kala fläckar på hjässan/kronan. Hos män ses ofta en kal fläck på bakre delen av hjässan (Norwood 3 Vertex och högre). Hos kvinnor yttrar det sig som diffus uttunning på hjässans topp snarare än en skarp fläck.
- Generell uttunning: Spridd gleshet över större delar av skalpen. Vanligare hos kvinnor (enligt Ludwig-skalan) där mittbenan blir bredare och hårtätheten minskar jämnt över hjässan. Män kan också drabbas av diffus uttunning, men oftare har de tydligare mönster.
Håravfall hos män – Norwoodskalan
Norwoodskalan illustrerar de klassiska stadierna av manligt håravfall, från minimala vikar till avancerad skallighet .
Den s.k. Hamilton-Norwood-skalan klassificerar manligt ärftligt håravfall i sju stadier. Nedan beskrivs varje Norwood-stadium med typiskt håravfallsmönster och ett uppskattat intervall av antal grafts som kan behövas vid en hårtransplantation för att täcka de tunnhåriga områdena:
| Norwood-grad | Håravfallsmönster | Ungefärligt behov av grafts |
|---|---|---|
| 1 | Ingen eller minimal recession (normalt hårfäste). | 0 (ingen transplantationsbehov) |
| 2 | Lindrig vikande hårfäste vid tinningarna. | ca 500–1 500 grafts |
| 3 | Tydligare vikande hårfäste (M-form). | ca 1 000–1 500 grafts |
| 3 Vertex | Vikande front och liten kal fläck på kronan. | Front: ~1 000–1 500; Krona: ~500–1 000 (totalt ~1 500–2 500) |
| 4 | Avancerat viket hårfäste + större kalt område på kronan (separerade av ett band hår). | ca 2 000–2 500 grafts |
| 5 | Front och krona kala, bandet emellan tunnas ut. | ca 2 500–3 500 grafts |
| 6 | Bandet har försvunnit; sammanhängande skallighet över hjässan. | ca 3 500–4 500 grafts |
| 7 | Endast en hästskoformad krans av hår på sidor/bakhuvud återstår. | 4 500+ grafts (ofta begränsat av donatorområdet) |
Förklaring: I tidiga stadier (Norwood 2–3) krävs förhållandevis få grafts – ofta under ~1 000 – för att fylla ut vikarna eller återskapa hårfästet. När både framhår och krona är inblandade (Norwood 3 Vertex till 5) behöver man kombinera transplantat till båda områdena. Till exempel kan en Norwood 3 Vertex kräva runt 1 500–2 500 grafts totalt för att täcka både främre vikarna och den lilla kala kronan.
Vid mer avancerad skallighet (Norwood 5–6) ökar behovet markant – ofta över 3 000 grafts för att ge täckning åt både fronten och hjässan. Norwood 7 representerar den mest omfattande hårförlusten; även om över 4 500 grafts kan behövas är det sällan möjligt att uppnå full täckning eftersom donatorsområdet (bakhuvudets hår) är begränsat. I dessa fall prioriterar man vanligtvis att transplantera till främre delen för att skapa ett hårfäste, eftersom full kron-täckning inte är realistisk.
Håravfall hos kvinnor – Ludwigskalan
Kvinnors ärftliga håravfall skiljer sig från mäns genom att det oftast inte innebär helt kala fläckar eller kraftigt vikande hårfäste. Istället blir håret generellt tunnare uppe på hjässan, medan den främre hårlinjen ofta är bevarad. Ludwigskalan delar in kvinnligt håravfall i tre stadier:
| Ludwig-stadium | Håravfall hos kvinnor | Ungefärligt behov av grafts |
|---|---|---|
| I (mild) | Lätt uttunning på hjässans topp: diskret glesare bena. | ca 500–1 200 grafts |
| II (måttlig) | Tydlig uttunning och gleshet: bredare bena syns. | ca 1 200–1 800 grafts |
| III (avancerad) | Avancerad uttunning: hårbotten lyser igenom på hjässan. | ca 1 800+ grafts |
Förklaring: I Ludwig typ I kan håravfallet ofta döljas genom att styla håret, men om patienten önskar ökad täthet kan en mindre transplantation (under ~1 000 grafts) räcka för att fylla ut benan och kronområdet.
I typ II behövs fler grafts – ofta runt 1 500 eller mer – för att ge märkbar förbättring av volymen uppe på huvudet. Typ III innebär omfattande gleshet på hjässan; här kan man behöva nära 2 000 eller fler grafts för att täcka området så gott som möjligt.
Målet vid kvinnligt håravfall är oftast att öka tätheten jämnt över hjässan snarare än att täcka kala fläckar, eftersom det sällan blir helt kalt utan istället utbrett tunt. En utmaning är att kvinnor ibland har pågående diffus uttunning – då planerar läkaren försiktigt för att inte skada befintligt hår och kanske kombinera kirurgi med medicinsk behandling.
Hur hårtäthet påverkar antal grafts
När man planerar en hårtransplantation är hårtätheten en avgörande faktor. Hårtäthet mäts i antal hårsäckar (follikulära enheter) per kvadratcentimeter (cm²). En person med intakt hår kan ha ungefär 65–120 hårsäckar per cm² naturligt. Vid transplantation eftersträvas dock en lägre men estetiskt tillräcklig täthet:
- Optimal transplantattäthet: Studier tyder på att omkring 35–40 grafts per cm² ger ett naturligt intryck och samtidigt bibehåller god blodcirkulation för de transplanterade hårsäckarna. Denna täthet motsvarar kanske ~70–80 hårstrån/cm² (om varje graft i snitt har ~2 hårstrån). Det är lägre än ursprungsdensiteten, men räcker oftast för att skapa illusionen av fylligt hår.
- Områdets storlek: Ju större område som ska täckas, desto fler grafts krävs förstås. Exempel: ett område på 50 cm² (t.ex. större delen av hjässan) med måltäthet ~40 grafts/cm² skulle behöva omkring 2 000 grafts (50 * 40 = 2 000). Är man villig att acceptera lite glesare täckning, säg 20–30 grafts/cm², minskar graft-behovet till hälften. Läkaren anpassar planen efter patientens önskade täthet och donatorhårets räckvidd.
- Hårsäckarnas kvalitet: Varje graft kan innehålla 1–4 hårstrån. Om patient A i snitt har 2,5 hårstrån per graft och patient B har 1,5 per graft, så kommer patient A få högre hårtäthet av samma antal grafts Det innebär att två personer som får t.ex. 3 000 grafts kan uppnå olika visuella resultat beroende på hur tjockt hår och hur många strån per hårsäck de har. Som en doktorer ofta påpekar: “två individer med samma antal grafts får inte nödvändigtvis samma densitet”.
Grafts – sammanfattning
Sammanfattningsvis måste transplantationsplanen skräddarsys för varje individ. Tidiga stadium av håravfall kan ofta behandlas med ett mindre ingrepp (under 1 000 grafts) medan avancerat håravfall kräver flera tusen grafts och ibland flera sessioner för att uppnå önskat resultat. En erfaren hårkirurg bedömer ditt håravfallsmönster (Norwood/Ludwig-nivå), mäter donatorområdets kapacitet och diskuterar vilken täthet du vill uppnå.
Utifrån det estimeras graft-behovet – ofta med hjälp av skalor och före/efter-bilder från liknande fall – så att du får realistiska förväntningar på din hårtransplantation.
