När man pratar om håravfall hamnar fokus ofta på hormoner, genetik och stress. Men de senaste åren har ett annat spår blivit allt mer relevant: metabol hälsa. Det är här begrepp som metabolt BMI (metBMI) kommer in. I en ny Nature Medicine-studie (publicerad online 2 januari 2026) använde forskare djup multi-omik på över 1 400 personer för att ta fram ett metabolom-baserat mått som bättre fångar “metabol fetma” och fettvävsrelaterad dysfunktion än klassiskt BMI, och som också kopplades till tarmmikrobiomets sammansättning. I praktiken betyder det att två personer kan ha samma BMI, men helt olika riskprofil.
Poängen är enkel: den ena kan vara metabolt frisk, den andra kan ha tecken på insulinresistens, inflammation, fettlever eller ogynnsamma blodfetter utan att det syns på vågen. Och just de här faktorerna kan påverka hårbottenmiljö, hårsäckarnas signalering och håravfallets utveckling.
Vad är metabolt BMI?
BMI (Body Mass Index) räknas bara på längd och vikt. Det säger inget om var fett lagras, hur levern mår, hur insulinkänslig kroppen är eller graden av låggradig inflammation.
Metabolt BMI (metBMI) är ett nyare forskningsmått som försöker fånga metabol fetm även hos personer som inte har ett högt BMI. I forskning tas metBMI fram genom analys av kroppens ämnesomsättning (till exempel blodets metabolitprofil) och kan spegla metabol risk som BMI missar.
Viktigt bara: metBMI är i dagsläget främst ett forskningsmått och används inte rutinmässigt i vanlig vård. Men konceptet är praktiskt: metabol ohälsa kan vara “dold”.
Kopplingen till håravfall: vad vet man?
1) Androgenetiskt håravfall och metabolt syndrom
Androgenetiskt håravfall (ärftligt håravfall) är den vanligaste formen av håravfall hos både män och kvinnor. Flera studier har undersökt kopplingen mellan androgenetisk alopeci (AGA) och metabolt syndrom (en samling riskfaktorer som högt midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter).
Sammanfattningsvis visar en del sammanställningar av forskning att personer med AGA oftare har metabol risk (till exempel metabolt syndrom) jämfört med kontrollgrupper. Alla studier pekar inte åt exakt samma håll, men helhetsbilden gör kopplingen relevant att känna till.
Tolkning i praktiken: tidigt eller tydligt androgenetiskt håravfall kan ibland vara en signal om att det är värt att kolla metabol hälsa, särskilt om det finns ärftlighet för diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.
2) Insulinresistens och hår
Insulinresistens (när kroppen behöver högre insulin för att hålla blodsockret stabilt) kan påverka hormonbalans, kärlhälsa och inflammationsnivåer. Studier på grupper med tidig AGA har också rapporterat högre förekomst av insulinresistens eller metabol risk jämfört med matchade kontrollgrupper.
Det här bevisar inte att insulinresistens orsakar håravfall, men stärker att de ofta kan hänga ihop.
Varför kan metabolism påverka håret?
Forskare brukar prata om flera rimliga mekanismer:
-
Låggradig inflammation: Metabol ohälsa är ofta kopplad till kronisk låggradig inflammation, som kan störa hårsäckens normala tillväxtcykel.
-
Mikrocirkulation: Metabol risk kan påverka blodkärlens funktion över tid, vilket i teorin kan påverka syre- och näringstillförsel i hårbotten.
-
Hormonell signalering: Insulinresistens kan påverka hormonell balans och faktorer som interagerar med androgensignalering.
-
Bukfetma och fettlever: Fettfördelning och leverpåverkan hänger ofta mer ihop med metabol risk än totalvikt, vilket är en anledning till att BMI ibland missar problem.
Metabolt syndrom: vad betyder det i praktiken?
Metabolt syndrom definieras vanligtvis utifrån kliniska markörer. En vanlig modell är att diagnos ställs om man uppfyller 3 av 5 kriterier:
-
Midjemått (bukfetma)
-
Triglycerider
-
HDL-kolesterol
-
Blodtryck
-
Fasteglukos
Vissa definitioner betonar central fetma (midjemått) extra tydligt, i kombination med andra riskfaktorer.
Det här är relevant för håravfall eftersom det ger en konkret checklista: metabol risk syns ofta bättre i midjemått och labbprover än i vågen.
Varför är detta extra relevant inför en hårtransplantation?
En hårtransplantation handlar inte bara om att flytta hårsäckar. Resultatet påverkas också av:
-
Sårläkning
-
Inflammationsnivåer
-
Cirkulation
-
Generell hälsa och återhämtning
Metabol ohälsa kan i vissa fall vara kopplad till sämre återhämtning och mer inflammation i kroppen. Därför kan det vara klokt att identifiera och förbättra riskfaktorer i god tid, inte för att “BMI måste vara perfekt”, utan för att kroppen ska ha bra förutsättningar.
Vad kan man göra om man misstänker dold metabol ohälsa?
Här är en saklig och praktisk väg (utan att överdiagnostisera):
Markörer som ofta är relevanta att följa upp
-
Midjemått
-
Blodtryck
-
Fasteglukos och/eller HbA1c
-
Blodfetter (triglycerider, HDL, LDL)
-
Levervärden vid behov (fettlever är vanligt vid metabol risk)
Livsstil som ofta förbättrar metabol profil
-
Styrketräning + kondition (för insulinkänslighet och bukfetma)
-
Protein- och fiberrik kost som stabiliserar blodsocker
-
Sömn (sömnbrist kan försämra insulinkänslighet)
-
Minskad alkoholkonsumtion om levervärden/metabol risk är ett tema
-
Rökstopp (relevant för cirkulation och läkning)
Om du behandlar håravfall medicinskt (t.ex. finasterid/minoxidil) ska du alltid stämma av förändringar med läkare.
Att ta med sig från studien om metabolt BMI
För oss som upplever håravfall är resultaten intressanta av flera skäl.
Vidare läsning, källor:
National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI/NIH). ATP III Guidelines At-A-Glance (metaboliskt syndrom, dess riskfaktorer, inkl. midjemått som bättre riskmarkör än BMI).
International Diabetes Federation (IDF). The metabolic syndrome (IDF definition och bakgrund).
American Heart Association. Symptoms and Diagnosis of Metabolic Syndrome.
